Sitter just nu på en lekplats i stan. Kom hit för typ fem minuter sedan. Ställde ner sam mitt på lekplatsen och han står där än. Orörlig och med en SAMmanbiten min.
Han står och kollar på alla barnen och verkar undersöka vad de gör som om det var något han aldrig tidigare sett.
Det är så kul att se, för det är precis sam i ett nötskal. Han är verkligen inte ungen som springer runt som en tok och skriker som en galning. Han är mer den undersökande, avvaktande, eftertänksamme.
Vår alldeles egna underbara autist-Sam.